malinteresia

(Allt jag ville ha var du.
Allt jag saknade var du.
Allt jag hade var du.)

Jag försökte vinna över mig själv.
Jag jagade en reaktion, en känsla, en vilja.
Likgiltigheten träffar mig som ett knytnävsslag.
Slår mig i magen, gång på gång.
Är det allt du har att erbjuda?
Är det verkligen allt jag är värd?
Orden blir inte sagda, de blir skrivna.
Jag vet inte, men vad spelar det egentligen för roll?
Allt jag ville ha, allt jag saknade var det jag hade.
'Kärleken är långsiktig' säger hon
och tittar på mig som om hon ser rakt igenom.

Ja, kärleken är långsiktig, om den överlever.
Knytnävsslag i magen kan man faktiskt dö av.