(not ever)

Jag vill skriva fina meningar om livet och kärleken.
Saker som bara du och jag kan förstå oss på.
Men mitt hjärtat blöder av dumdristighet och oförstånd.

Livet är rakt igenom vackert. Ja, livet är skönheten själv.
Alla snesteg och misstag glöms bort på det stora hela,
de suddas ut av större och viktigare bestyr.
Och förlåt mig för dessa ord; men jag vill leva mitt i din närvaro.
Jag vill att vi ska vara som ett tillsammans.
Jag vill att dina ryggkotor också ska vara mina, precis
som mitt hjärta för alltid även är ditt.
Allt jag är, är också du - om jag får bestämma.

I önskningarnas och viljan värld finns du alltid där.
Drömmen är alltid nog mörk för att visa mig ditt ljus,
och den genomsyrar mig med hopp om verkligheten.
Så kan du förlåta min mänsklighet? 
Kan du lägga ditt åt sidan för någon annans och
låta tiden visa vad du vinner och vad du går miste om?
Kan du förstå mig på det sätt som ingen annan ännu lyckat?
Kan du? 

En dag, en dag kommer vara den då jag övervinner mina rädslor.
Men tills dess vill jag bara skriva fina meningar om livet och kärleken.
- I'm not ready, not yet, not now.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0