malinteresia

att vi inte lever bara för att ha det gjort..

i samma stund som vi 
förälskade
oss i de där lyckliga sluten
så bleknade tidens
betydelse en aning.

för att spara 
lyckan
till det där sista 
vore detsamma som att låta 
den dricka hembränt 
tills den spyr på sig själv
och däckar, 
bara för att sedan se den vakna
till liv
på en kall parkbänk
morgonen där på,
med falsklegget som aldrig
kom till användning
i ena handen
och ordet 'bark' skrivet med
läppstift i pannan. 

se den vakna till liv
när tiden för länge sedan 
runnit ut för
så väl efterfesten som
för dig och lyckan.