malinteresia

för du ville inte somna med blod under
naglarna, och jag ville inte somna alls.
sedan grävde jag hål i mig själv istället,
när du andades tungt bredvid, bara för att
hitta en väg ut, eller kanske in. vad vet jag..

hålen blev hur som helst aldrig stora nog
att kunna fly genom, men inte heller små
nog att kunna ignorera. så tillslut åt jag
nästan upp oss båda, bara för att jag var
hungrig på livet.

och sedan slog det mig att jag aldrig
kommer bli mätt, och så grävde jag igen.
bara för att jag inte vet vad jag annars ska
göra. och jag kommer snart ha grävt mig
till en helt annan världsdel, ska du se.