...

Du brukar undra varför jag gråter.
Det finns inget, inte ett enda, bra svar på frågan.
Varför gråter man..?

Jag är missförstådd. Jag vet att ni tror er förstå,
men ni misslyckas, precis som jag själv.
Jag är för känslig. Jag känner känslor som jag
inte ens bär på. Dom äter mig inifrån.
Jag älskar, jag hatar.
Jag vinner, jag förlorar.
Jag är olyckligt kär i världen och ofrivilligt gift
med det liv jag alltid levt. Jag är fast.
Jag är rädd för ensamheten. Jag klarar inte av
mig själv, jag blir för mycket utan andra.
Jag är rädd för gemenskapen. Jag blir för
lite tillsammans med er.
Jag har förkastat, hatat och struntat i det
som ska hjälpa mig framåt i livet.
Jag är otillräcklig, idiotiskt naiv och misslyckad
på många sätt och vis.

Listan kan göras lång,
men jag gråter bara för att tårarna kommer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0