m.
Jag skriker tills jag somnar,
gråter tills jag vaknar,
och sen låtsas jag som ingenting.
För det är vad man väntas göra,
låtsas.
Sen är alla borta och jag är kvar.
Som söndag hela veckan.
Och då börjar jag om.
Tills jag tappar rösten
och ögonen torkar ut,
då behöver jag inte låtsas längre.
Kommentarer
Postat av: marie
vilekn bra text :P
Postat av: Anonym
oj, tack!
Postat av: anna
Malin skriver alltid bra, trots att hon är kort och har AIDS. :)
Trackback