malinteresia

och så flyttar mitt samvete till ett annat land, ett vackert land. jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. jag antar att saken inte heller blir bättre av att samvetet tar med sig många av ännu fler hemligheter och tankar, mitt bästa bollplank och en allt för god vän. ja, mitt samvete flyttar till ett annat land medan jag stannar kvar, som alltid. men jag är så glad att hon slapp undan, att hon klarade av att bryta mönstret, mönstren. de allt för invanda. och visst kan det kännas sorgset till och från. ja, jag klarade inte ens av att se henne i ögonen när vi sa 'hejdå'. men på något vis känns det ändå som att jag kommit ett steg närmre min framtid genom hennes.
och hon finns kvar, kommer alltid göra. men mest genom att ge sig av. hon lämnar evighetsgatorna i våra kvarter, för hon vet, jag vet att hon är värd så mycket mer.

så spring, spring, spring, stanna aldrig upp förrän du är nöjd. och nöj dig aldrig.
- hejdå, på återseende. ♥

jag brukar sätta händerna för ansiktet och titta ut mellan mina fingrar för att se om någonting någonsin förändras kisar ibland och använder fantasin när allting blir suddigt allt för att slippa vara helt och hållet verklig jag brukar ljuga mest för mig själv skulle jag tro men hur som helst jag brukar ljuga jag brukar le mot min spegelbild när ingen ser bara för att se lite sötare och snällare ut än vanligt men jag tror att ibland så glömmer jag bort att göra samma sak mot människor jag träffar jag brukar ta fula saker och tänka ut vackra ord åt dem bara för att jag kan jag brukar ibland misslyckas och lyckas med men sådant trams glömmer man så lätt bort att nämna jag brukar försöka se mig själv på olika sätt och idag var jag inte så bra som jag brukar vara jag brukar ångra mig när jag gjort någonting dumt jag brukar inte lära mig av mina misstag jag brukar äga ord som ingen annan jag känner men sedan känner jag ju inte så där jättemånga egentligen jag brukar kunna om jag vill idag kan jag ingenting

jag glömmer
hela tiden
(egentligen 
inte alls),
du påminner mig
ibland

om hur det var
när vi var


...
och tiden går