sweet dreams.
vi ser aldrig åt varandras håll
titta ner, titta ner, titta bort
vi syns inte heller för andra,
men jag känner dig
här och där och lite överallt
jag undrar om andra också känner
hur vi tycker om att känna
på varandra
ta, ta, kladda
..
(haha, jag vet inte)
han sjunger för mig. min fantasi skenar.
jag återvänder ibland till de där morgnarna
när det ännu är för tidigt
för att se,
för att veta.
morgnar när jag har lämnat värmen hos dig
för att hitta äventyr som ännu inte börjat,
hitta den där känslan
av att bara passera obemärkt
tills nya ögon
ser mig.
vi har vackerheten i våra händer,
den vilar bredvid hemskheten.
jag saknar hjärtesorg
och poesi,
saknar
lekande stjärnor under oändlighetens alla himlavalv.
och känslan av att passera obemärkt,
få försvinna
i ännu orörda äventyr.
som en gammal winnerbäck-låt. 'stackars', kanske.
det är ju så enkelt. att bli som alla andra.
att hitta jobb, att flytta till eget, till vuxenvärlden
att leva som man ska.
det är så enkelt. men så svårt.
jag längtar till livet medan jag slösar det.
undrar om livet längtar efter mig.
för snön kom här om natten, det vita täcket
tystade den gångna sommarens hopp.
jag hittar inte min plats.
jag söker inte.
vill inte passa in i allt det gråa.
vill vara annat, se annat, känna annat.
till och med fåglarna lever på rutin,
flyger söderut när kylan gör sig påmind
som den alltid gör.
alla bara flyter med, rättar sig in i led där det finns plats
jag vill inte rymmas.
det är ju så enkelt. så svårt.
och mörkret faller
snön knastrar under mina tunga fötter
jag går, ingenstans och överallt.
tanken slår mig
min plats kanske är att inte ha någon.
en sak vet jag säkert,
om jag hade vingar, som fåglarna
om jag kunde flyga, så skulle jag aldrig göra det
på rutin.
att hitta jobb, att flytta till eget, till vuxenvärlden
att leva som man ska.
det är så enkelt. men så svårt.
jag längtar till livet medan jag slösar det.
undrar om livet längtar efter mig.
för snön kom här om natten, det vita täcket
tystade den gångna sommarens hopp.
jag hittar inte min plats.
jag söker inte.
vill inte passa in i allt det gråa.
vill vara annat, se annat, känna annat.
till och med fåglarna lever på rutin,
flyger söderut när kylan gör sig påmind
som den alltid gör.
alla bara flyter med, rättar sig in i led där det finns plats
jag vill inte rymmas.
det är ju så enkelt. så svårt.
och mörkret faller
snön knastrar under mina tunga fötter
jag går, ingenstans och överallt.
tanken slår mig
min plats kanske är att inte ha någon.
en sak vet jag säkert,
om jag hade vingar, som fåglarna
om jag kunde flyga, så skulle jag aldrig göra det
på rutin.
sådana som glömt, eller aldrig haft. aldrig vågat ha.
regler är regler och dem ska vi följa
blint och godtroget och utan att ställa några frågor.
jag vet inte varför, men jag ger mig hela tiden.
du ger aldrig efter.
men du fuskade här om dagen,
sket i allt och låtsades som att det regnade.
då struntade också jag i det där om rätt och fel och gick vilse.
för visst kan jag ju låtsas
men jag tror att du ibland glömmer att det är på riktigt.
allting är på riktigt.
och oavsett om vi struntar i regler om rätt och fel,
och egentligen allt annat också,
så vet jag att du vet att det har vi alltid gjort lite då och då
det kommer vi alltid att göra.
bara för att vi är på riktigt. för att vi är. nu.
blint och godtroget och utan att ställa några frågor.
jag vet inte varför, men jag ger mig hela tiden.
du ger aldrig efter.
men du fuskade här om dagen,
sket i allt och låtsades som att det regnade.
då struntade också jag i det där om rätt och fel och gick vilse.
för visst kan jag ju låtsas
men jag tror att du ibland glömmer att det är på riktigt.
allting är på riktigt.
och oavsett om vi struntar i regler om rätt och fel,
och egentligen allt annat också,
så vet jag att du vet att det har vi alltid gjort lite då och då
det kommer vi alltid att göra.
bara för att vi är på riktigt. för att vi är. nu.
