söndag
det går sönder, om och om igen.
och jag är less på det.
less på att inte kunna göra någonting åt det
less på att ingen annan heller kan
less på att vi aldrig lär oss.
jag hittar ingen mening idag
och ärligt talat så var det länge sedan nu.
vi är alla de där människorna
som inte förstår.
dem som man kan trycka upp en kaka
i ansiktet på och säga "detta är en kaka"
men de förstår ändå inte.
vi förstår inte hur vi lyckas stjäla oss själva
och varandra.
och jag är less på det.
less på att inte kunna göra någonting åt det
less på att ingen annan heller kan
less på att vi aldrig lär oss.
jag hittar ingen mening idag
och ärligt talat så var det länge sedan nu.
vi är alla de där människorna
som inte förstår.
dem som man kan trycka upp en kaka
i ansiktet på och säga "detta är en kaka"
men de förstår ändå inte.
vi förstår inte hur vi lyckas stjäla oss själva
och varandra.
andras ord
first
they put away the dealers,
keep our kids
safe and off the streets.
then they put away
the prostitutes,
keep married men cloistered
at home.
then they shooed away
the bums,
then they beat and bashed
the queers,
turned away asylum-seekers,
fed us suspicions and fears.
we didn't raise our voice,
we didn't make a fuss.
it's funny
there was no one left to notice
when they came for us.
mina ord hånar mig med sin tomhet.
ibland glömmer jag bort varför jag andas, varför tiden går, varför fånglarna kvittrar, varför vi vänder och går åt olika håll, varför människor dör innan de hunnit leva klart, varför ingenting egentligen spelar någon roll. varför jag skriver. jag lämnar alla måsten som jag ständigt bär på, låter mina tunga skor tynga ner mig och sedan slösar jag. Jag slösar på andetag, på tid som går, på fågelkvitter. Jag slösar på allting, utom mina egna ord. stänger in dem, intalar mig själv att dem är för bra för världen, för missförstådda, för enkla för att göra någon skillnad, för små, för stora. redan sagda, kanske. alla vill vi ju rädda världen. jag har bara mina ord. dem kommer inte att rädda någon, inte ens mig själv. gnaget kommer alltid att gnaga, tills vi läcker genom alla hål som gnagts, tills vi försvunnit helt och hållet. ibland är allting så glasklart när det är oklart. när det är tomt.
l&p
älskling
snälla, gör oss till en fairy tale.
ta vår historia och rista in den i sten,
i en vacker solnedgång,
i himlen
och i alla världens hjärtan.
låt ingen någonsin glömma
hur vi älskade,
hur vi älskar.
honey and the moon
se nu
vad kärleken gjorde med oss
hur den fick oss att lämna
allting
bara för sin egen skull
hur vi sprang
bort från oss själva
i cirklar runt varandra
lika frenetiskt
som vi alltid gjort
och se nu
vad kärleken gör med oss
hur den får oss att minnas
allting
bara för sin egen skull
hur vi kunde ha blivit
så rätt
om kärleken bara hade
lämnat oss i fred
om vi bara hade hunnit ikapp varandra
vad kärleken gjorde med oss
hur den fick oss att lämna
allting
bara för sin egen skull
hur vi sprang
bort från oss själva
i cirklar runt varandra
lika frenetiskt
som vi alltid gjort
och se nu
vad kärleken gör med oss
hur den får oss att minnas
allting
bara för sin egen skull
hur vi kunde ha blivit
så rätt
om kärleken bara hade
lämnat oss i fred
om vi bara hade hunnit ikapp varandra
